Vad är det med kvinnor och väskor?

Igår köpte jag en ny väska!!

För dem som känner mig väl, kanske reaktionen blir: "Jaha, what's new?" Och så är det, jag gillar väskor. Inte bara gillar väskor, jag ÄLSKAR väskor och jag köper gärna (och ofta) väskor. De är inte alltid (som tur är) så dyra, som den jag köpte igår utan de är väldigt blandade prismässigt. Dock är de flesta svarta.

Vad är det då som gör att kvinnor gillar väskor så mycket? Jag har tyvärr inga svar på det. Det jag vet är att jag blir lycklig av att köpa en fin väska. Kanske är det beviset för att jag är materialistisk och ytlig? Eller bara att det är ett intresse (som kostar pengar och som tar en massa plats)? För jag gillar inte bara att köpa väskor, jag har också svårt att skiljas från dem, så de samlas "på hög" hemma. Maken är måttligt road. Nu rådet regeln, en väska in – en väska ut. Samma regel gäller för hans inköp av gymnastikskor...

Katarina Östra Kyrkogårdsgränd

Smaka på det gatunamnet!

Det är, enligt en insändare i tidskriften Språk (06/09), det längsta gatunamnet i Sverige. Namnet består av 30 tecken (inklusive mellanslag). Bara en sådan sak.

Och i samband med det uppstår frågan; Vem är mest nördig? Den som skrivit insändaren och som säkert har suttit och räknad tecken på tusentals gatunamn? Redaktören på Språk som tyckte att insändaren hade något roligt/viktigt att framföra, så han eller hon bestämde sig för att publicera insändaren, eller jag som, när jag läste insändaren, tyckte att det var en skojig och nyttig kunskap?

Troligtvis är det nog jag som är vinnare i nördighet. Jag tycker att udda kunskaper är bra kunskaper. Kanske har jag fått det inpräntat av min kära make som är kung över onödigt (och vikigt) vetande. Han, som inte läser skönlitteratur utan läser tre dagstidningar varje dag, uppslagsböcker och listböcker, typ "75 år med Oscarsgalan".

Jag vill ändå verkligen rekommendera dig att läsa tidningen Språk. Även om det är lite nördigt. Den är rolig, överraskande och utbildande. Man kan också gå in på deras informativa hemsida: http://www.spraktidningen.se/.

Krams

Äntligen är listan över sommarpratarna ute!

Finns det något bättre än att ligga i en solstol och lyssna på SRs sommarpratare?

Jag tycker att det är toppen! Då vet man att det är sommar. (För all del, ibland ligger jag inne i soffan och lyssnar, eller sitter på jobbet.)

Varje år finns en viss spänning i att få reda på vilka som ska prata. Ändå så går det snabbt över för mig. Jag vet att jag kommer att försöka lyssna på så många program som möjligt ändå. Några av mina absolut bästa Sommarprogram har varit när jag har blivit totalt överaskad av någon som jag inte förväntat mig något speciellt av, eller inte vetat någonting om och de personerna har levererat program som får mig att tänka, reagera eller bara känna. Samtidigt som jag också har blivit väldigt besviken och till och med stängt av radion. Dessa tillfällen är inte många.

För mig är det här Public service, när det är som bäst. I en kommersiell radiokanal hade ett sådant här program aldrig överlevt. Dessutom har de en hemsida som både är snyggt designad (även om den är rosa) och innehåller allt man behöver veta om Sommar. Jag tycker också att det är roligt att de är lite innovativa så att man kan få en SMS-påminnelse. Känns modernt för ett program som har sänts i 50 år.

Så gör som jag, lyssna och njut!

http://www.sr.se/sida/default.aspx?ProgramId=2071

Krams

Vart är världen på väg?

Enligt nya numret av Barn, som ges ut av Rädda barnen, ökar vuxnas våld mot barn. 2008 polisanmäldes 1899 fall av misshandel av barn mellan 0 till 5 år. Det är enligt Rädda barnen en ökning med 23 procent jämfört med 2007 OCH det finns ett mörkertal för ej anmälda fall som vi bara kan anta är ganska stort. I artikeln framkommer att enligt enkäter som både föräldrar och elever svarat på, så verkar kopplingen mellan trötta och stressade föräldrar och slag vara stark.

Det är tragiskt! Du kan göra skillnad genom att ge en gåva till Rädda barnens arbete för att motverka våld mot barn, http://www.rb.se/.

Skillnad på faster och moster

På förekommen anledning, har jag börjat fundera på skillnaderna mellan att vara faster och moster.

Själv tycker jag att moster låter snällt och mysigt medans faster låter lite strängt och snipigt. Det borde ju grunda sig på egna erfarenheter, men både min moster och mina fastrar är snälla människor, så jag har ingen aning om var känslan kommer ifrån.

Jag hoppas verkligen inte att min (alldeles nya) brorsdotter L kommer tycka att jag är sträng och snipig. Det måste undvikas till varje pris. Eftersom jag inte har något uppfostringsansvar för henne, kan jag skämma bort henne hur mycket jag vill (och får för föräldrarna).

Mina systersöner är 7 år, 9 år och 14 år. Kanske borde jag fråga dem om hur de upplever mig?

Är det någon lingvistisk skillnad? Eller man kanske ska göra lätt för sig och bara kalla sig Tant istället för faster eller moster? Men allvarligt talat, Tant?!? Jag är ju inte hundra år (ännu). Tycker du att det är någon skillnad?

Krams

PS. Dottern N tycker nog att jag är väldigt sträng, men det är en helt annan historia...

Min årliga plåga av Melodifestivalen har börjat

Kan någon förklara vad som är så kul att se Melodifestivalen om och om och om igen!!!

I min familj (det vill säga maken M och dottern N) har Melodifestivalshysterin nått oanade höjder. M har idag köpt DVD:n med årets Melodifestival och dottern är salig. CD-skivorna har spelats så mycket att jag börjat hoppas att de kanske blir utslitna, men jag har ännu inte haft sådan tur. Jag vet (med bävan) att DVD:n kommer att snurra med samma frenesi. Dessutom utbyter de "viktig" information om alla bidragen. Att ha en make som är kalenderbitare av rang kan ha sina sidor. Nu visar det sig att det har följt med generna till dottern som vid 6 års ålder är rena minnesmästaren och hon kan helt fantastiska detaljer om Melodifestivalen. Själv kommer jag knappt ihåg vilka som var med i årets festival. Suck!

Alltså, missförstå mig rätt, jag gillar melodifestivalen. Det är bara det att jag tycker att det räcker med en gång. När jag påpekar det tittar M och N på mig med konstig blick. Vadå en gång?!? Varför då? När man kan se det igen och igen och igen... Helst hoppar de mellan de olika åren för att jämföra uppträdanden, eller för att de bara kommer på en låt som var med något annat år.

Jag tror att jag får ansöka om "musikalisk" asyl i något annat hem tills det värsta har lagt sig – kanske vid midsommar!

Krams

PS. Jag gillar nog melodifestivalen mer än jag vill erkänna för mig själv, för jag har HEATs 1000 miles som ringsignal!

Hjälp till att rädda mammorna...

Stöd blogguppropet och hjälp till att hjälpa mammorna!